Välkommen till

Sveriges Hembarnmorskor

Här hittar du trygg information, inspiration och kontakt med barnmorskor som erbjuder hemfödslar i Sverige.

Vad säger forksningen om hemfödslar?

Forskningsläget idag visar att för friska gravida med förväntat normal födsel är riskerna vid planerad hemfödsel inte högre än vid planerad sjukhusfödsel (2, 3, 5, 6, 8, 9, 13, 14, 22). En vanlig invändning mot nuvarande forskningsunderlag är att de inte möter s.k. “golden standard”, vilket är randomiserade studier enligt Cochrande database of systematic reviews. I sin metaanalys för Cochraine är dock slutsatsen att det finns stark evidens för att förlossning utanför sjukhus med stöd av en legitimerad barnmorska är ett säkert alternativ - och att randomiserade studier för att identifiera säkerhetsgraden av planerad hemförlossning vs. planerad sjukhusfödsel får anses oetiska och ej genomförbara (1).

Neonatala utfall

Neonatal dödlighet

Flertalet studier inklusive metaanalyser visar att riskerna för neonatal dödlighet inte är signifikant ökad vid planerad hemförlossning (2, 3, 5, 6, 13, 14, 22).

En studie från England visar dock att när vårdgivaren vid hemfödsel inte är välintegrerad med sjukhusvård finns en ökad risk för allvarliga neonatala komplikationer (composit outcome: neonatal död efter värkstart, neonatal död nära inpå födseln, neonatal encefalopati, mekoniumaspiration, plexusskada, och humerus/klavikelfraktur) för förstföderskor, för omföderskor visades inte en ökad risk (4). En annan Engelsk studie av utfallen vid planerad hemfödsel där deltagarna var klassade som riskgraviditet/-förlossning, kunde å andra sidan inte visa någon signifikant ökning av allvarliga neonatala komplikationer

mot planerad sjukhusfödsel, studien är dock inte stor nog för att säkert kunna sägas motsvara “verkligheten” (7).

Övriga neonatala utfall

Risken för APGAR <7 vid 5 min och behov av inläggning på neonatalavdelning har visats vara jämförbar för förstföderskor och signifikant lägre för omföderskor vid planerad hemfödsel (2, 5, 6, 14).

Planerad hemfödsel är också sammankopplad med ökad frekvens och duration av amning (4, 12, 14).

Utfall för födande

Förlossningssätt

Andelen födslar som avslutas som vaginal förlossning utan större interventioner - ofta kallad normal förlossning - har visats vara signifikant högre vid planerad hemfödsel oavsett om födseln sedan sker i hemmet eller ej. Procentandelen varierade mellan 88% och 95% i de studier där procentandelen angavs. Som “större interventioner” beskrivs induktion, värkstimulering, epidural-/spinalanestesi, episiotomi, instrumentell födsel och sectio (3, 4, 6, 7, 8, 9,13, 14, 22).

Övriga maternella utfall

Endast 2 studier undersökte frekvensen av intakt perineum, och båda dessa studier visade signifikant ökad chans för detta (3, 8).

För postpartumblödning och sfinkterskador är resultaten varierande. Flera studier visar signifikant minskad risk för perinealbristning grad 3 och 4 (3, 6, 8). I en

studie sågs ingen statistiskt signifikant skillnad (14).

En metaanalys visade signifikant lägre risk för postpartumblödning oavsett paritet vid planerad hemfödsel (6), medan det i 3 studier inte framkom någon signifikant skillnad mellan planerad hemfödsel och planerad sjukhusfödsel för förstföderskor gällande varken sfinkterskador eller postpartumblödning. Risken var dock signifikant lägre för båda utfallen hos omföderskor med planerad hemfödsel (4, 9, 22).

En Nederländsk studie som utforskade möjliga samband mellan hemfödsel och en trend av ökad incidens av postpartumblödning och manuell placentalösning, fann att ökningen uteblev när de justerade födoplatsen. Detta tolkades som att ökningen, vilken motsvarade minskningen i andelen planerade hemfödslar i Nederländerna, troligtvis hade uteblivit om andelen planerade hemfödslar legat stabilt (23).

En annan studie från Nederländerna som undersökte utfall vid ambulanstransporter pga. postpartumblödning kunde inte visa några skillnader mellan de fall (76%) där de födande bodde <45 min från sjukhus och de fall (24%) där de födande bodde >45 min från sjukhus. I samtliga fall var utfallen goda (10).

Förlossningsupplevelsen

Även psykologiska utfall är en viktig faktor när det kommer till födande, oavsett plats.

Att föda planerat hemma har i flertalet studier visat ett signifikant starkt samband med en positiv och stärkande upplevelse av födseln och tiden efter födseln.

I ett stort antal studier som undersökt hur kvinnor som fött hemma planerat återkommer följande faktorer som orsaker till den positiva upplevelsen:

- Att redan under graviditeten ha etablerat en relation med barnmorskan som bistod födseln, vilket gjorde att deltagarna kände tillit till barnmorskans förmåga att bedöma om något avvek och fatta adekvata beslut vid en akut situation.

- Att vårdrelationen både under graviditeten samt under och efter födseln var grundad på respekt för autonomi och integritet där inga interventioner gjordes utan att barnmorskan gett saklig information - och om samtycke ej gavs att barnmorskan då också respekterade detta.

- Att de födande kände tillit till sin egen kropp och födandet som en frisk fysiologisk process, och att barnmorskan hade samma tillit till den födande.

- Att föda i sitt eget hem där allt var välkänt och där de “ägde rummet” tillsammans med att inte behöva förhålla sig till när det var dags att “åka in”, till okända människor, till okänd miljö och till riktlinjer och rutiner, gjorde att de kunde gå in i och stanna kvar i “födobubblan”.

- Att barnmorskan under och efter födseln tack vare den väletablerade relationen där önskningar och behov gåtts igenom under graviditeten, kunde fokusera på att läsa av behov och ge inkännande omvårdnad (15, 16, 17, 18, 19, 20, 21).

I några av studierna framkom även den andliga dimensionen av födandet, där deltagarna beskrev att de kunde låta andligheten ta plats tack vare hemmiljön och att de inte behövde förhålla sig till att någon närvarande potentiellt skulle vara dömande inför det - de kände frihet att vara sig själva fullt ut (15, 17, 18)

Egen riskbedömning

Kvinnor som väljer hemfödsel gör sin riskbedömning utifrån ett annat sociokulturellt perspektiv än vårdinstitutioner. Det är av yttersta vikt att vården utgår från ett individcentrerat perspektiv baserat på respekt för mänskliga rättigheter, där vårdgivare är medvetna om att gravida kommer att riskbedöma utifrån sina egna erfarenheter och sitt sociokulturella perspektiv - och därmed att vad som anses utgöra en risk inte alltid överensstämmer mellan kvinna och vårdgivare (10, 21).

Välintegrerad vård

Vad innebär välintegrerad? I kontexten hemfödsel kan det betyda att barnmorskan/barnmorskorna som bistår födseln är anställda av sjukhuset, men det kan

likväl betyda att barnmorskan/barnmorskorna som bistår har en god relation med sjukhuset, möjlighet att regelbundet delta i färdighetsträning för akuta situationer samt har tillgång till adekvata läkemedel och utrustning för att hantera akuta situationer. Den avgörande skyddande faktorn är att både barnmorska och den födande/familjen inte undviker att byta vårdnivå på grund av oro för repressalier från sjukhuset.

Vad säger lagen?

Hälso- och sjukvårdslagen

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vidare ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa och ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet.

Hälso- och sjukvårdsverksamhet ska vara av god kvalitet, tillgodose behov av trygghet, kontinuitet och säkherhet, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal (24).

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhet innebär skydd mot vårdskada, vilket avses kroppslig eller psykisk skada, lidande eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten, som ska visas omtanke och respekt (25).

Patientlagen

Patienten ska få information om, sitt hälsotillstånd, möjliga metoder för undersökning, vård och behandling [...] det förväntade vård- och behandlingsförloppet, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar vid både samtycke, avvaktan och avböjande, eftervård, och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Patienten ska även få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ [...]. När det gäller barn har föräldrarna rätt att ta

del av ovanstående. Patientens ev. önskan om att avstå från information ska respekteras.

När det gäller samtycke ska självbestämmande och integritet respekteras.

Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke, och innan samtycke/avböjande inhämtas ska patienten få ovanstående information. Ett samtycke kan

när som helst tas tillbaka. Enda tillfället då detta kan frångås är vid akut och allvarligt hot mot patientens hälsa där patientens vilja inte kan utredas p.g.a. medvetslöshet eller annan orsak.

Referenslista

1. Olsen O, Clausen J. Planned hospital birth compared with planned home birth for pregnant women at low risk of complications. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2023;mars08. Hämtat från: https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD000352.pub3/full

2. Hutton EK, Reitsma A, Simioni J, Brunton J, Kaufman K. Perinatal or neonatal mortality among women who intend at the onset of labour to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: A systematic review and meta-analyses. EClinical Medicine. 2019;14:s 59-70. Hämtat från: https://www.thelancet.com/journals/eclinm/article/PIIS2589-5370(19)30119-1/fulltext

3. Homer CSE, Cheah SL, Rossiter C, Dahlen HG, Ellwood D, Foureur MJ et al. Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth in Australia 2000 - 2012: a linked population data study. BMJ Open. 2019 Okt29;9(10). Hämtad från: https://bmjopen.bmj.com/content/9/10/e029192.long

4. Birthplace in England Collaborative group. Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: the Birthplace in England national prospective cohort study. BMJ. 2011;343:d7400. Hämtad från: https://www.bmj.com/content/343/bmj.d7400.long

5. de Jonge A, Geerts CC, van der Goes BY, Mol BW, Buitendijk SE, Nijhuis JG. Perinatal mortality and morbidity up to 28 days after birth among 743 070 low-risk planned home and hospital births: a cohort study based on three merged national perinatal databases. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology. 2014;122(5):s 720-728. Hämtad från: https://obgyn.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1471-0528.13084

6. Scarf VL, Rossiter C, Vedam S, Dahlen HG, Ellwood D, Forster D et al. Maternal and perinatal outcomes by planned place of birth among women with low-risk pregnancies in high-income countries: A systematic review and meta-analysis. Midwifery. 2018;62:s 240-255. Hämtad från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0266613818300974?via%3Dihub

7. Li Y, Townend J, Rowe R, Brocklehurst P, Knight M, Linsell L et al. Perinatal and maternal outcomes in planned home and obstetric unit births in women at ‘higher risk’ of complications: secondary analysis of the Birthplace national prospective cohort study.

BJOG. 2015;122:s 741-753 Hämtad från: https://obgyn.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/1471-0528.13283

8. Sidery S, Bisits A, Spear V, Cummins A. Insights from a publicly funded homebirth program. Women and Birth. 2025;38. Hämtad från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S187151922400324X

9. Reitsma A, Simioni J, Brunton G, Kaufman K, Hutton EK. Maternal outcomes and birth interventions among women who begin labour intending to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: A systematic review and meta-analyses. EClinical Medicine, 2020;21. Hämtad från: https://www.thelancet.com/journals/eclinm/article/PIIS2589-5370(20)30063-8/fulltext

10. Stolp I, Smit M, Luxemburg S, van den Akker T, de Waard J, van Roosmalen J, de Vos R. Ambulance Transfer in Case of Postpartum Hemorrhage after Birth in Primary Midwifery Care in The Netherlands: A Prospective Cohort Study. Birth. 2015;42(23):s 227-234. Hämtad från: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/birt.12171

11. Chauncy C, Dawson K, Bayes S. What do safety and risk mean to women who choose to birth at home? A systematic review. Midwifery. 2025;144. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0266613825000592

12. Quigley C, Taut C, Zigman T, Gallagher L, Campbell H, Zgaga L. Association between home birth and breast feeding outcomes: a cross-sectional study in 28 125 mother–infant pairs from Ireland and the UK. BMJ Open. 2016;6. Hämtad från: https://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/6/8/e010551.full.pdf

13. Bovbjerg ML, Cheyney M, Hoehn-Velasco L, Jolles D, Brown J, Stapelton J et al. Planned Home Births in the United States Have Outcomes Comparable to Planned Birth Center Births for Low-Risk Birthing Individuals. Medical Care. 2024;62(12):s 820-829.

Hämtad från: https://journals.lww.com/lww-medicalcare/fulltext/2024/12000/planned_home_births_in_the_united_states_have.7.aspx

14. Alcaraz-Vidal L, Escuriet R, Palau-Costafreda R, Leon-Larios F, Robleda G. Midwife-attended planned home births versus planned hospital births in Spain: Maternal and neonatal outcomes. Midwifery. 2024;136. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0266613824001840

15. Falch Skrondal T, Bache-Gabrielsen T, Aune I. All that I need exists within me: A qualitative study of nulliparous Norwegian women's experiences with planned home birth. Midwifery. 202;86. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0266613820300784

16. Gregory S, Caffrey L, Daly D. “It could not have been more different.” Comparing experiences of hospital-based birth and homebirth in Ireland: A mixed-methods survey. Women and Birth. 2023;36(4):s 445-452. Hämtad från: https://www.womenandbirth.org/article/S1871-5192(23)00035-5/fulltext

17. Sjöblom I, Nordström B, Edberg A-K. A qualitative stury of women’s experience of homebirth in Sweden. Midwifery. 2006;22(4):s348-355. Hämtat från:

https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0266613806000180

18. Jouhki M-R, Souminen T, Åstedt-Kurki P. Giving birth on our own terms - Women’s experience of childbirth at home. Midwifery. 2017;53:s35-41. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0266613817305259

19. Handelzalts JE, Zacks A, Levy S. The association of birth model with resilience variables and birth experience: Home versus hospital birth. Midwifery. 2016;36:s 80-85. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0266613816300079

20. Dahlen HG, Barclay LM, Homer CSE. The novice birthing: theorising first-time mothers’ experiences of birth at home and in hospital in Australia. Midwifery. 2010;26(1):s53-63. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S026661380800020X

21. Cheyney MJ. Homebirth as Systems-Challenging Praxis: Knowledge, Power, and Intimacy in the Birthplace. Qualitative Health Research. 2008:18(2):s254-267. Hämtad från: https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1049732307312393

22. Blix E, Schaumburg Huitfeld A, Øian P, Straume B, Kumle M. Outcomes of planned home births and planned hospital births in low-risk women in norway between 1990 and 2007: A retrospective cohort study. Sexual & Reproductive Healthcare. 2012;3(4):s147-153.

Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1877575612000481

23: Seijmonsbergen-Schermers AE, Peters LL, Jans S, Verhoeven CJ, de Jonge A. Decline in home births associated with faster increase in trend of postpartum heamorrhage and manual removal of the placenta. Sexual and Reproductive Healthcare. 2024;40. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877575624000296

24. Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30/

25. Patientsäkerhetslag (2010:659). Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/

26. Patientlag (2014:28). Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821/

Kompetensbveskrivning, legitimation, lagar och förordningar

Vi som arbetar som hembarnmorskor är legitimerade barnmorskor och följer samma lagar, förordningar och riktlinjer som alla barnmorskor i Sverige.

Vi arbetar under samma föreskrifter, kompetensbeskrivning och yrkesetiska riktlinjer som reglerar barnmorskans ansvar inom den svenska hälso- och sjukvården.

Vill du läsa mer om barnmorskans profession, kompetens och ansvar hittar du alla aktuella dokument via Svenska Barnmorskeförbundet.